Dagen efter internationella kvinnodagen

 
Jag var beredd att skriva ett inlägg igår, i och med Internationella Kvinnodagen. Började till och med skriva ett, men det kändes inte helt rätt. Älskar att vi har en dag då vi kan uppmärksamma de hemskheter kvinnor utsetts för världen över, och samtidigt hylla de starka kvinnliga förebilderna vi har. Men igår vaknade jag också till ett ganska giftigt klimat i sociala medier. Det syntes inte lika mycket i alla de artiklar som spreds och delades, men de syntes överallt i kommentarerna. Samtidigt kände jag att det finns 364 andra dagar om året då jag kan skriva mina hyllningar till de kvinnor i mitt liv som betyder mycket för mig. Så jag sparar det inlägget till en annan dag då alla kvinnor inte bombarderas med ''grattis'' (grattis för vad då förresten?), eller feministisk och anti-feministisk politik, och då det kan kännas lite fint att få ett lyft kanske. 
 
Men jag vill inte heller lämna det helt åt sidan. Jag ville bara flika in lite. 
Som jag berättat, så blev jag invald till Amnestys styrelse som projektansvarig. Jag hade min första aktivitet med styrelsen igår. Tyvärr är jag sjuk, så jag kunde inte riktigt vara med. Tänkte dock att jag kunde berätta lite vad det handlade om och hur det gick.
I och med internationella kvinnodagen, så ville vi uppmärksamma det att kvinnor jobbar under avskyvärda förhållanden inom palmoljeindustrin. Vårat mål var att få in 300 underskrifter på 300 vykort att skicka till ett av de stora palmoljeföretagen, Unilever, i Indonesien, för att uppmana dem om att förbättra sättet kvinnorna arbetar på där. En av kvinnornas arbetsuppgifter är ofta att bespruta palmerna med insektsdödande medel och liknande. Oftast jobbar de utan skyddsmasker och får då andas in dessa giftiga gaser. De har även sämre lön än männen, och det pågår också mycket barnarbete. Tyvärr spelar det inte någon roll om varorna är hållbarhetsmärkta, då detta enbart står för att det är bättre för miljön.
Något vi i styrelsen gjorde var att kolla i våra kylskåp, hyllor och bland våra skönhetsprodukter, efter palmolja, och tog sedan med detta för att visa upp hur mycket palmolja vi faktiskt använder dagligen. Det finns i cirka 50% av all mat vi köper, och 80% av alla skönhetsprodukter. 
De stod i biblioteket i fyra timmar, och vi fick faktiskt in 300 underskrifter som vi önskat, och slog det tidigare rekordet av underskrifter vi haft. Väldigt roligt. 
Om ni där hemma undrar vad ni kan göra, så är svaret inte att bojkotta palmolja. Det är helt enkelt för användbart. Först av allt, se till att palmoljan är hållbarhetscertifierad. Det betyder ju att det är bättre för miljön och att de går åt rätt håll! Det andra man kan göra är att skriva till företag som använder palmolja och vädja till dem att bättra på förhållandena.
Jag var själv skeptiskt till om det ens hjälper innan, men vi har i alla fall fått bekräftelse genom Amnesty från personer som tidigare befunnit sig i dåliga förhållanden om att det faktiskt hjälper. Inte i 100% utav fallen, men till och med en är ju bättre än noll. 
 
Hoppas ni alla hade en bra dag igår och tog lärdom av artiklar och annat som spreds. Var ni med om något häftigt kanske? Har två kompisar i Oslo som var med och demonstrerade. Så nice! 
Skickar en kram till alla grymma människor där ute, som kämpar varje dag för lika rättigheter. En dag når vi det. Och tills dess, fortsätt kämpa! 
N~
 
 
 
*Bilderna i det här inlägget är lånade från Amnesty U28's facebooksida
** Källa till mina påståenden angående kvinnor och palmolja hittar ni här och här. Tyvärr på engelska. Men väldigt intressant, om ni är intresserade av att veta mer. 

Peace for Paris, Peace for the World

 
Jag är nog inte den enda som höll sig vaken i natt för att följa hela händelseförloppet. Ni vet vad jag pratar om, de otroliga terrorattackerna som utspelade sig i Paris igår kväll och natt. 
Charles skrev till mig igår tjugo över elva och frågade om jag sett vad som hände i Paris. Nej, svarade jag, det hade jag inte. Men jag förstod att det var någonting som inte stod rätt till. Jag gick in på Aftonbladet och Reddit och möttes av rubriker om bombattentat och ett gisslandrama. Efter det hade jag sex flikar uppe från olika tidningar, Reddit och nyhetskanaler som alla liveuppdaterade om händelserna. 
Jag såg hur dödssiffran steg för varje timme, fick se det kaos som utspelade sig, och samtidigt satt jag här hemma i säkerhet och tänkte att det är inte sant.  Tror jag var uppe till fyra imorse.
Det är inte första gången vi har sett terrorattentat i Europa (och senast det hände i Paris var ju mot Charlie Hebdo i Januari), men det är det största som hänt under fredlig tid. Att det dessutom sker i Europas huvudstad, av den här storleken, det är helt otroligt. 
 
Samtidigt läser jag hur folk kommenterar och skriver ''vad var det jag sa! Det är på grund av att vi tar emot flyktingarna i Europa. Det är muslimer som utför det här'', och en massa annan skit. 
För det första, så är det just det här som flyktingarna flyr från. Och för det andra, så handlar det om terrorister, och en extrem gren av Islam. På samma sätt som KKK inte representerar alla Kristna, representerar ISIS inte alla Muslimer. 
Jag blir också lite upprörd när jag ser folk skriva att det är vardagsmat i till exempel Syrien, och undrar varför folk blir så upprörda när det händer i Frankrike. Svaret på det är för att det händer i Europa, i en demokrati, i den moderna västvärlden. Det händer nära oss. Det är chockerande, det går inte att frånkomma. Samtidigt håller jag med om att nyheterna borde skriva mer om vad som händer i resten av världen. Det talas alldeles för lite om vad som händer i mellanöstern, Asien, Sydamerika och Afrika. Alldeles för lite. 
Samtidigt som det här hänt har det varit jordbävningar i Japan och Mexiko. Liknande terrorattentat har skett i Libanon och Irak. 
 
Vi har varit inne i en av de mest fredfulla tiderna i världshistorien. Kanske är det på väg att trappas upp mot krig igen. Jag hoppas inte det. Det var med en klump i magen jag läste hur allt fler länder uttalade sig om att nu är det krig, och slöt sig upp bakom Frankrike. Krig är inte svaret. Krig är odemokratiskt. Krig är ohumanistiskt. Våld är vad som startade det hela. Det är inte lösningen. Jag skulle inte direkt bli ledsen om isis försvann, men att västvärlden ska gå i krig mot dem är också precis vad de är ute efter. För då kommer mer liv förstöras där, det kommer växa ett hat mot väst hos vanliga människor där som kan komma på tankar att gå med i sådana styrkor, för de har inget att förlora. 
Det hjälpte inte när USA förklarade krig på Irak efter 9/11. Det förvärrade situationen, och det är en del av anledningen till att vi är där vi är idag. När den Arabiska våren inträffade och inbördeskriget startade i Syrien stod USA och Ryssland på varsin sida. Igen, precis som i Tyskland och i Korea, spelade de schack med andra länder som spelpjäser. Och ingenting bra har kommit ut ur det. 
Jag hoppas att de kommer tänka smart. Att de kommer tänka långsiktigt den här gången. 
 
Jag läser ju International law just nu. Och en av de största sakerna vår lärare vill få fram till oss är att Krig är mot de internationella lagarna. Alltså, krig är olagligt. Jag tror inte det kommer som en chock för någon, men jag undrar då hur länder kan rättfärdiga att de går in i krig. Aja, nog om det.
 
Det viktigaste just nu är att stötta Frankrike i det som har hänt, och att  se till att folk inte går till hämndaktioner och angrepp mot muslimer eller flyktingar (vilket hände i Calais i natt, förresten).
Jag tänkte dela med mig av några länkar jag tycker är bra att se/läsa. Som vanligt är det bara att klicka på texten och så kommer ni till sidorna.
 
DN håller fortfarande live uppdatering, det är inte helt över än. 
Stefan Löfvens presskonferens
Barack Obamas presskonferens
Frankrikes president Hollandes presskonferens
Terrorattentatet i Libanon/Beirut
Terrorattentatet i Irak/Bagdad
Filmklippet i den här artikeln förklarar historien bakom vad som hänt i Syrien från den Arabiska våren och fram tills nu
 
Jag hoppas ni alla får en fin lördag, trots allt. 
 
N~

Hans Rosling om kriget i Syrien och flyktingarna

 
 
"Den tiden då man kunde tjafsa om ska vi hjälpa flyktingar här eller ska vi hjälpa flyktingar där. Den tiden är över. Vi ska hjälpa alla människor."

†††††††††††††††††††††††††

Natson

Natalie

RSS 2.0